Alla inlägg under oktober 2015

Av Anna - 13 oktober 2015 11:47

Blir så himla trött. Var ju hos läkaren förra veckan. Mitt blodvärde är ok i alla fall. Men sen vet jag inte vad jag ska säga om vårt samtal eller ska jag säga läkarens samtal. Han började med att berätta att han har fått steptokocker i sin arm och att han tog starka mediciner. (Kanske förklaringen) Sen pratar vi om mig lite eller ja han frågar om jag blivit bättre, jag svarar nej. Han säger att nu ska du ju gå på KBT behandling så då kommer det hända grejor. Du ska veta att det är många som har blivit friska av det. Sen berättar jag om min yrsel, att jag tappar mycket hår mm. Då säger han typisk stress. Men det kommer du få hjälp med på KBT behandlingen. Han börjar förbereda mitt sjukintyg och gnäller på systemet och säger att det är bättre i bohuslän och berättar hur det funkar där. Sen säger han du är väl inte yr elller nåt sånt. Jag säger men det är ju det jag säger. Då frågar han mig om jag har gått med en blodtrycksmätare någon gång, är det någon som sagt att du ska göra det. Jag svarar nä och vem är i så fall denna någon. Denna någon borde ju vara du. Ja då tänkte han ju mer på läkaren i lund kanske. Då säger jag att det är ju jättesvårt att veta vem som ska göra vad, ni verkar ju inte komma överens. Han fortsätter att skriva. Mitt i allt säger han att jag och min fru förlorade vår son i en bilolycka när han var 18 år. Det är en helt annan smärta som inte går att behandla med KBT. Men visst den blir hanterbar med tiden. Till sist så säger jag att med tanke på att du inte är överens med läkaren i Lund så måste vi ju gå vidare med nått. Då säger han jovisst ska vi det. Jag säger att jag vill gör MR på min hjärna, rygg och bäcken. Han säger att det är inte alltid man kan se vad smärtan sitter. Nu ska du gå på KBT behandling och det är duktiga människor, du ska se att dem kommer att hjälpa dig.


What to do, what to say?!?!?

Av Anna - 9 oktober 2015 15:48

Igår va ingen rolig dag. Fick ett hemskt besked när jag kom till jobb. En av våra montörer endast 52 år gammal dog plötsligt hemma i soffan framför tvn med sin dotter bredvid sig. Varför är ännu oklart. Han fick svårt att andas och dottern ringde 112. En ambulans skickades ut men dem hann aldrig fram. Hur kan man bara dö sådär. Det är ju fruktansvärt skrämmande. Ena dagen står jag och pratar med honom, andra dagen är han död. Det var en ledsam dag igår och vi alla var i chocktillstånd. Man får sig en tankeställare och när jag kom hem kramade jag familjen extra hårt. Allt kan förändras på en minut. Vi lever på lånad tid och vet aldrig vem som står tur.


Ta hand om er därute och var rädda om varandra. Ta vara på varje stund tillsammans. Lev livet och ha roligt, imorgon kanske det är försent.


Kramar

Av Anna - 4 oktober 2015 19:27

Gud vad jag blir trött på allting. I tisdags så hade jag tid till min sjukgymnast, så blir min dotter sjuk. Tänkte jag ringer och avbokar så kan hon ringa upp sen så kan vi boka en ny tid. Men då visar det sig när jag ringer att hon är sjukskriven en månad framöver och att dem har missat att ringa mig. Tur jag inte ordnade barnvakt och åkte dit. Och vilken otur jag har. Så nu blir det egen träning en månad framöver. Har börjat gå ut och gå igen med min korsett. Jag mår ju så mycket bättre i psyket då. Det är som terapi. MEN jag har mer ont än innan, jag är väldigt ostabil i psyket och många symptom som jag hade när jag hade lågt blodvärde har dykt upp igen. Förra veckan så fick jag lämna blodprov och imorgon får jag reda på resultat. Äter mina tabletter, är nu uppe i 300 mg om dagen. Känns ingen skillnad. Har ingen aning om det är biverkningar från tabletterna som gör att jag har mer ont. Men i så fall är det rätt meningslöst. Sen är mitt psyke rätt så katastrof. Jag är jättekänslig och kan börja gråta för ingenting närsom. Jag reagerar på alla cylindrar för ingenting. Känns som om jag blivit tokig. Jag orkar inte med för mycket stim eller för mycket sorl. Då vill jag helst banka huvudet i väggen. Riktigt jobbigt är det men jag hoppas att jag strax får tid till KBT behandling. Och att dem kan hjälpa mig.


Men nåt positivt i allt negativt. Vi har redan beställt resa till nästa år. Samma ställe, samma hotell. Kanske lite inrutat men med barn med diagnos är oftast det det bästa. Och som vi längtar redan:-)


             

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2015 >>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Andra intressanta bloggar

Sök i bloggen

Gästbok


Skapa flashcards