Alla inlägg under maj 2018

Av Anna - Fredag 25 maj 10:31

Efter massa funderingar fram och tillbaka så blev det äntligen gjort:-) Min första tanke var ju att ha barnens namn och en symbol på handleden. Men sen tycker jag att folk som tatuerar sina barns namn på sin kropp är lite tokiga. Vad får dig att ta friheten att göra det utan att fråga eller barar ta för givet att det är okej. Barn växer upp, blir mer och mer självständiga, blir sina egna individer. Vad är deras tanke om det när dem är vuxna? Jag hade inte tyckt att det var ok och jag hade definitivt inte velat att min pappa eller mamma skulle ha mitt namn tatuerat på sig. Men som sagt alla är vi olika. Så då tänkte jag att jag håller mig till en symbol som symboliserar mina barn. Ronja har sen hon föddes varit min stjärna och när Viktor föddes så blev han mitt hjärta. Sen blev jag inte riktigt nöjd med att ha tatuering på handleden, mitt på en bit upp. Ganska vanligt liksom. Sökte runder lite på nätet och hittar en tjej som har ett hjärta på sidan av handleden och jag kände bara den är så rätt. Är så sjukt nöjd med mitt val och jag tycker att jag dessutom passar i det. Jag ser dem dessutom lättare hela tiden på det stället. Jag är ju egentligen lite emot tatueringar hahaha, men det stod ju med på min bucket list så bara till att ta tag i det. Tanken var att övervinna nåt som jag är "rädd" för. Men jag måste säga att jag blev ganska besviken. Jag var inte alls nervös och inte gjorde det ont inte. Kändes knappt. Kanske får jag ta och göra en till:-) Men stolt över mig själv ändån och det gav mig en liten adrelinkick i alla fall.


 

ANNONS
Av Anna - Tisdag 1 maj 09:30

Ja för ett år sedan lämnade jag barnen hos mormor och John för att sedan ta tåget till Mb. Vår första träff utanför jobb. Trots att vi känt varandra länge så var det jättenervöst. Det tyckte vi båda minns jag. Men det blev en superdag. Vi promenerade ner till västra hamnen, åt på restaurang och så blev det en massa mysande. Något vi båda älskar att göra är att bada. Och det gjorde vi också tillsammans. Lite sådär märkligt kändes det. Vi hade ju känt varandra länge men plötsligt ligger vi i ett bad tillsamman nakna. Jag som aldrig haft bra självförtroende vad gäller min kropp tyckte det va väldigt jobbigt. Samtidigt som jag kände att nä så här ser jag ut jag måste acceptera min kropp för att kunna slappna av. Detta har ju gjort att jag aldrig skämts för min kropp eller något för Mb. Det har gjort att jag för första gången i mitt liv älskar min kropp och kan vara avslappnad naken tillsammans med honom. Bara det är ett jätteplus i vårt förhållande. En trevlig dag går oftast snabbt och det var lite vemodigt att gå till tåget men vi hade ju helgen inbokad med övernattning. Denna dagen var mer ett test för att se liksom om vi hade något att bygga på. Och det upptäckte vi direkt att vi har. Vi var dock förvirrade och undrade vad är det som händer. Det sa liksom bara pang eller klick eller hur man vill benämna det. Kemin bara stämde.


När det var dags att ta tåget hem så gick vi i tid, båda två är väldigt ovana vid tåg och annat kollektivt. Men så händer det som inte får ske. Konduktören vinkar klart innan jag hinner på och dörren stängs. En annan dörr är fortfarande öppen och jag springer så fort jag kan men nä jag missar. Så jag är i Malmö utan bil, missat tåget som går om en timme igen. Barn som är hos mormor och John och tror att jag bara är hemma och latar mig. Detta var ju lite hemligt. Jag ringer mamma och säger du får komma och hämta mig. Klockan är mycket mm. Då kommer jag på att det går ju tåg till La också och lite oftare än ut på landet. Jag har tur, det visar sig att det går ett tåg om 20 minuter. Mamma får säga att hon ska några ärende först så ni barn får åka med John i en annan bil. Dem undrar varför dem inte kan vara med och göra ärende hahaha. Mamma hämtar mig vid stationen sen kör vi hemåt. När vi närmar oss så skickar vi ett sms till John att han kan köra. När barnen kommer hem är dem glada och ovetandes om vad deras mamma haft för sig för något. Det kommer bli en bra story att berätta i framtiden:-)


Det har varit kämpigt detta året. Att få allt att gå ihop. Det är mycket saknad vilket jag är skitdålig på att hantera. Våra barn älskar varandra och med dem har det gått förvånansvärt bra. Vilket vi är glada för. Vi kämpar på och nån gång i framtiden kommer det en dag då vi alltid kommer kunna säga god natt och god morgon till varandra. Så länge vi vill detta så kommer det gå vägen:-)


ANNONS
Tidigare månad - Senare månad

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Maj 2018
>>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Andra intressanta bloggar

Följ bloggen

Följ sneckan81 med Blogkeen
Följ sneckan81 med Bloglovin'

Sök i bloggen

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se