Snart 1 år har gått och jag är långt i från bra. 1 år av mammaledighet som bortblåst. Älskar livet som tvåbarnsmamma men så mycket enklare det varit om jag varit normal. Äntligen ser det ut som om jag ska få hjälp. Glad borde jag vara och det är jag men ändå kan inte känslorna smyga sig på. Jag har ju missat ett helt år!! Ville inte det skulle bli såhär överhuvudtaget. Hur släpper man dem känslorna och går vidare. Kanske när jag blir helt frisk? Gråter över det jag förlorat. Det går inte att vrida tillbaka tiden. Denna tiden kommer inte igen. Känner mig glad över att förmodligen äntligen bli frisk men ändå är jag så ledsen, så ledsen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Efter att ha gått igenom alla tänkbara lösningar om och om igen och ändå inte kommit fram till något. Efter att ha nästan delat på oss för att vi inte vet hur vi ska kunna komma överens om var vi ska bo och hur vi ska fortsätta vårt liv tillsammans s...

Kan inte alls förstå att så många månader gått sen jag sist blogga. Så mycket som hänt men ändå står vi kvar på samma ställe och stampar. Hela fantastiska sommaren flöt förbi med mycket sol och bad. Hösten kom och vi tog oss igenom den som alla andra...

Efter massa funderingar fram och tillbaka så blev det äntligen gjort:-) Min första tanke var ju att ha barnens namn och en symbol på handleden. Men sen tycker jag att folk som tatuerar sina barns namn på sin kropp är lite tokiga. Vad får dig att ta f...

Ja för ett år sedan lämnade jag barnen hos mormor och John för att sedan ta tåget till Mb. Vår första träff utanför jobb. Trots att vi känt varandra länge så var det jättenervöst. Det tyckte vi båda minns jag. Men det blev en superdag. Vi promenerade...

Ja jag lever, nätt och jämnt. Men så här mycket sjuk har jag nog aldrig varit. I förra veckan fick jag gå hem från jobb på måndagen och stannade sen hemma tisdag och onsdag. Dålig i magen och matt och trött. Nu har jag åkt på ont i halsen och hosta v...