Senaste inläggen

Av Anna - 8 oktober 2016 15:08

Jag har fått en Liebster Award av http://gifta6570.bloggplatsen.se


Reglerna är:  

1. Nämn vem personen är som nominerade dig och tacka.

2. Svara på de elva frågorna som ställts till dig.

3. Nominera elva stycken nya bloggare.

4. Ge de elva du nominerade elva styckna nya frågor.

5. Säg till de elva bloggarna att de blivit nominerade till Liebster Award.


Jag kommer dock inte förra det vidare...




1. Om du har ett förhållande / äktenskap, vad länge har du varit tillsammans med din partner ??

Om det inte finns någon partner, vad länge har du varit singel ??

- Jag har en sambo. Vi har varit ett par i strax 12 år.


2. Dina hobbies ??

- Gillar att läsa annars är det mest barnen som gäller nu.

 

3. Vad gör du till en riktigt mysig "fredags-mys" ??

- Fredgasmys för mig är när min man är ledig och vi får tillbringa kvällen tillsammans. Helst till en bra serie eller film med ett glas vin och annat gott.

 

4 Där du bor, är det där du är uppvuxen ??

-Nä det är min man som är uppvuxen här.

 

5. Om du kikar på teven, vilket är ditt favoritprogram ??

-Kollar nästan aldrig direkt på vad som går på tvn. Följer dock Idol. Annan bra serie jag följer just nu är Girls. En riktig tjejserie. Serier som vi följer tillsammans är fear the walking dead, walking dead, the 100, Outlander, Vikings mm

 

6. Om du har upplevet något riktigt WOW i ditt liv, vad hände då ??

- En riktig wow känsla upplevde jag när jag födde min son. När han ploppade ut:-) Obeskrivlig känsla. Skulle kunna föda om och om igen. Min dotter förlöstes med akut kejsarsnitt men det var underbart att höra hennes skrik när dem plockade ut henne och att allt var som det skulle.

 

7. Behöver du ta något läkemedel ??

- Nä bara ibland. Omeprazol, panodil, ibumentin, voltaren, folacin. Inget värre än så.

 

8. Har du åkt MC någon gång, vad gillade du det ??

- Nä och tror aldrig jag skulle våga:-)

 

9. När det är semestertider, brukar du åka hemifrån på semestern ??

- Är det på sommaren så brukar vi hitta på mycket skoj med barnen men vi trivs hemma i vår trädgård också.

 

10. Snart jul, är du en riktigt julfantast ??

- Älskar julen. Den är viktig för mig. Sen pyntar jag bara lagom. Men det är nog för att orken inte finns. Riktig jul för mig är när den firas hemma hos min mamma.

 

11. När plockar du fram dina julsaker, pyntar, granen osv.

- Oftast till advent. Nån dag innan. Granen brukar vi pynta helgen innan jul ungefär.


ANNONS
Av Anna - 2 oktober 2016 10:26

Kopierad text från Mia Skäringers facebooksida. Så klockren, så rätt. Alla ni där ute var rädda om er.

En sång för alla dom som brann upp.

Det kommer en dag i hennes liv då hon inte förmår bedra sig själv längre. En sällsam gråt utan ände. En dag utan slöjor. Då solen lyser igenom märg och ben, då regnet smattrar mot hjärtat. Varje droppe så tung att köttet dallrar och jorden skälver. Nollpunkten. Ansikte som grimaserar i invanda förväntade uttryck. Inuti tomhet. Inuti panik. Som att gå på rutin. Säga det som förväntas. Flina utan ögon. Det finns ingen hellre stans hon vill vara men här står hon inte ut. Hon håller på att utplåna sig själv. I drivor av snö. Med trasig släde. Spänd på en döende häst. Hur många gånger har hon inte sprungit emot sin egen känsla. Igenom väggar av nej. Anpassat sig. Hållt för andan. Svalt sina egna känslor som spyor. Bitit ihop tills gommen låst sig. Så kommer den dagen. Då skavet tar över. Då blåsan spricker och rinner ut över hela hennes existens. Varje samtal med omgivningen innebär ansträngning. Automatiken dör. Allt blir manuellt. Hjärnan är så långsam. Så trött. Så skadad av stress. Ljuden ekar och hugger som knivar i hennes sida. Tankarna låter sig inte översättas i ord. Hon vet inte vad hennes bekanta heter. Eller vart hon bor. Hon lever i en bubbla utanpå den stora bubblan. Och någonstans ropar alla på henne. Människor som bara pratar. Munnar som går. Ingen mening i meningen. Inget liv i livet. Och hon lider av mellanrummet. Lider av det alldeles förstora avståndet mellan det yttre och inre. Av hemligheterna. Av uppvisningen. Hon ser igenom. Människor på gatan bär sina liv fryspåsar. Synliga för henne i denna dimension. Det mesta är bara ljug. Så kommer dagen då hon får punktering på cykeln i ett triatlon utan mål. Vi hejar på! Täta hålet för fan och skynda vidare. Inte stanna upp. Inte känna efter. I den här tävlingen som helt och hållet avgörs på graden av uthållighet ska hon inte bara cykla, springa och simma.
Hon ska lämna, jobba, hämta, handla, lyssna, diska, trösta, bära, föda, städa, förstå, tvätta, älska, laga mat, skratta, resa, vara smal, snygg, se lite kåt ut och betala alla räkningar. Noga akta sig för att bli en bitterfitta som luktar rutten blomvas så fort hon öppnar käften, en sån som ryggen börjar kröka sig på för att hon burit för mycket barn och bekymmer. En sån som mungiporna hänger ner på när hon ler. Nä nä. Hon måste skynda sig att bli mindful och ställa sig i solens hälsning så att ingen hinner se att hon nu är på den där skamliga bristningsgränsen. Att hennes vingar brinner som tidningspapper när hon flaxar rakt in i solen. Att hon blir till aska. Tyst och som grått pulver medan alla tror hon har sin bästa tid.
Och hon gråter tårarna mänskligheten inte har tid att gråta. Känner känslorna ingen annan har tid att känna. Kallas sjuk. Deprimerad. Utbränd. Men tänk om det är så att hon faktiskt är den friskaste av oss alla. Bara det att hon inte vet om det själv ännu.

ANNONS
Av Anna - 29 september 2016 19:40

Har precis avslutat Elizabeth Georges nya bok. Hon är ju en mästare på att skriva. Hon ligger på en helt annan nivå än många andra författare som jag läser. Boken var på ca 600 sidor men den är inte tråkig en ända gång. Älskar att läsa om Barbara Havers och Thomas Lynely och alla andra karaktärer som hängt med från start. Skriver lite mer avancerat och man ska vara en van läsare när man ger sig i kast med henne. Ingen nybörjare författare precis:-)


  



Av Anna - 24 september 2016 07:56

1. Namn?  Anna
2. Stjärntecken?  Lejon
3. Tre rädslor som du har? Höga höjder, förlora mina barn, flyga

4.Tre saker som du älskar? Mina barn, skratta, mina promenader

5. Fyra avtändande saker enligt dig? Långa tånaglar, dålig andedräkt, kommer inte på mer 
6. Har du lärt dig ett nytt språk? Har försökt med det turkiska språket....gick sådär

7. Din sexuella läggning? Är hetero

8. Hur lång är du? 160 cm

9. Vad saknar du just nu? Hemlis....:-)
10. Din favoritfärg? Gult, orange, rött, lila, svart osv

11. Skostorlek? 36

12. Hårfärg? Brunett
13. Favoritfärg på kläder? Svart, lila, grönt

14. Meningen bakom ditt alias(bloggnamnet) ?  Blev kallad snäckan av en kille när jag var 17 sen har det hängt med. Många känner igen mig som sneckan i internet världen:-)

15. Favoritfilm? Svårt
16. Din relationsstatus? Sambo

17. Tatueringar/piercingar? Aldrig

18. Bor du med dina föräldrar? Nej

19. Längtar du till något? Ja alltid

20. Din konstigaste talang? Inte konstig kanske men har ett jäkla siffor minne. Onödigt att minnas andras personnummer. 

21. Har du några konstiga fobier? Fullständigt hatar saliv

22. Favoritdjur? Katt
23. En bra blogg du följer? http://lifebyannie.bloggplatsen.se

24. Har du rökt? Yes

25. Druckit alkohol? Ja

26.Är du vegetarian? Nej

27. Varit utomlands? Ja det har blivit en del med åren.
28. Fått hjärtat krossat? Ja eller var det jag som krossa?!?

29. Mobbat nån på internet? Nej absolut inte

30. Haft ett jobb? Ja

31. Hur gammal var du när du flyttade hemifrån? Tror 20

32. Har du sett en död människa? Ja en gång när jag praktiserade på ett äldreboende

33. Tror du på livet efter döden? Det kan väl ändå inte barar vara slut

34. Åkt ambulans?  Nej
35. Körkort? Ja

36. Egen bil? Ja, en Honda Accord. Finns ingen bättre:-)

37. Hur bor du? I hus

38. Säg 2 saker du gillar med dig själv? Mitt skratt och min ärlighet

 

Har lånat denna från www.lifebyannie.bloggplatsen.se som lånade den från www.deninrekampen.se

Av Anna - 15 september 2016 19:34

I måndags provade jag på min första tabata träning. Bor man i en liten by blir man själaglad när det ordnas något just här i byn så man slipper flänga och fara. Jag vill ju gärna klara av nån mer träning än att gå ut och gå. Sen är det svårt när man har 2 barn och en man som jobbar kvällar och nätter. Men 2 ggr i veckan kommer det att köras pass här i byn. Jag kommer att gå så ofta jag kan. Ibland blir det 2 ggr en vecka och ibland ingen alls.


Tillbaka till passet. Jag hade dålig koll på vad det var innan jag provade på det. Hade aldrig hört talas om det. Men det är alltså en form av högintensiv intervall träning. Jag var lite nervös för hur min kropp skulle ta det. Jag försökte ta det lugnt och inte pressa mig själv. Det jag märkte var att jag hade problem med benövningarna. Otroligt att dem inte orkar mer med tanke på att jag går så mycket. Det jag klarade av bäst var rygg och magövningar. Det var jätteroligt och riktigt härligt att kämpa med så många andra. Efter passet kände jag mig sjukt stolt över mig själv. När jag körde hem rann tårarna. Av lycka. Att jag klarat av det kändes så stort och mäktigt. Dagen efter var mina ben fortfarande skakis. Jag har haft lite träningsvärk i muskler jag inte visste jag hade. Mitt högra ben som är lite känsligt har krånglat lite men överlag tycker jag att det har känts bra. Så på måndag kör jag ett pass till. Det är guld värt om jag verkligen kan gå på dessa pass. Livet är inte slut än....

Av Anna - 12 september 2016 13:10

Sen jag var liten har jag haft dessa hemska "drömmar" Jag har aldrig brytt mig om att kolla upp det. Det är en overklig upplevelse och det kan vara svårt att förklara. I natt fick jag uppleva det igen. Nu har jag sökt på nätet om det och fått reda på vad det är för någonting. Sömnparalys heter det. Längst ner har jag bifogat 2 länkar om ni vill läsa om det.


När jag var liten hände det oftast när jag skulle sova och sjönk ner i sömnen. Då började hela jag att snurra och sugas ner under sängen. Jag kämpade allt vad jag kunde för att vakna igen. Efter det vågade jag knappt somna om.


Den hemskaste upplevelse jag har haft var när hela familjen var iväg på semester och vi sov i stuga. Jag drömmer nåt hemskt och vaknar men upptäcker att jag varken kan röra mig eller skrika. Jag kämpar med hela kroppen för att kunna röra någon kroppsdel och skriker allt vad jag kan och hoppas att det ska komma nåt ljud så att min man kan hjälpa mig. Mitt i allt ser jag en mörk skugga som närmar sig sängen och sätter sina händer på mitt bröst och trycker ner mig i sängen. Jag fortsätter att kämpa och till sist lyckas jag vakna upp helt. Det var så hemskt så nu när jag skriver om det så börjar jag skaka i kroppen. Jag var livrädd för att somna om igen. Men gjorde det tillslut av utmattning. Vägrar dock bo i dem stugorna igen.


I natt var det lite annorlunda. Jag kommer inte ihåg allt jag drömde mer än att det var nåt obehagligt. Jag försöker vakna men när jag slår upp ögonen är det nåt som trycker ner mig. Jag kämpar som vanligt med varje kroppsdel och skriker allt vad jag kan. Inget händer så i stället sjunker jag in i drömmen igen. Efter ett tag så försöker jag vakna igen men utan resultat så jag glider in i drömmen igen. Plötsligt är jag utomlands och jag ska ta mig ner för en brant stenig trappa. Halvvägs nere så kan jag vila men där är småkrokodiler som nån har som husdjur som börjar bita mig. Ganska hårt. Jag väljer att försöka vakna igen. Denna gången lyckas jag ta mig ur drömmen. Men till en början så är jag inte helt 100 utan ligger blickstilla och lyssnar. När jag hör min mans andetag försöker jag slappna av. Märker då att jag är stel som en pinne. Somnar om igen efter ett tag.


Den panik som uppstår när du inte kan komma upp till vaket tillstånd är fruktansvärt. Det fullständigt skrämmer vettet ur en. Det hela hörs säkert helt tokigt men efter att läst på nätet om andra som har varit med om liknande så känns det ändå lite bättre. Idag är jag lite nere och matt. Det tar på krafterna. Och jag längtar definitivt inte efter att gå och lägga mig ikväll.


Någon som också "lider" av detta?


http://paranormal.se/topic/somnparalys.html


https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6mnparalys


Av Anna - 3 september 2016 13:24

Det finns så mycket egentligen. Barnen så klart. Att ha det bra och vara lyckliga. Åka på utflykter tillsammans som familj mm mm. Men där är nåt som gör mig extra glad och det är folk som får mig att skratta från hjärtat. Jag älskar att skratta och jag skrattar mycket. Åt allt, hela tiden. Men så finns det dem speciella personer som får mig att skratta så att jag knappt får luft. Som ger mig så mycket positiv energi. Som dem dagar då jag är deppig eller på uselt humör och dem vänder mig så att jag blir på strålande humör. Dem personerna betyder mycket för mig. Dem är nästan som en drog. Dem är få och där är en som inte ens vet om hur betydelsefull han är för mig.


Vad gör dig glad?



Av Anna - 2 september 2016 19:35

Man hör så mycket, det händer så mycket. Allt runt omkring men med ett behagligt avstånd. Så plötsligt smäller det till och det drabbar nån i ens närhet. Man blir lamslagen, livrädd och helt förkrossad. Jag fattar absolut ingenting. Vart är vår värld på väg. Finns det ett stopp eller det kommer att fortsätta eskalera. Det gör så ont i mig när jag tänker på vad denna kvinna fått genomlida, det gör så ont i mig när jag ser hennes dotters rädda ansikte. Men som är överlycklig över att hennes mamma i alla fall lever. All styrka till dem och en hel drös med kramar!


http://lokaltidningen.se/polisen-vill-ha-tips-efter-brutal-valdtakt-utomhus-/20160901/artikler/160909998/1676



Presentation

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2017
>>>

Tidigare år

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Andra intressanta bloggar

Följ bloggen

Följ sneckan81 med Blogkeen
Följ sneckan81 med Bloglovin'

Sök i bloggen

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se