Fick endast en kommentar på mitt förra inlägg men en väldigt bra kommentar. Fick en länk till en blogg om en tjej som bla har MS. Jag gick in och läste hennes historia om MS och jag grät mig igenom det. Så hemskt. Och det var som att läsa om mig själv. Fast jag har det inte så extremt. Men jag är livrädd i alla fall och tänker skjuta på detta ett tag till. Kanske till hösten. Det bästa är ju att man genom en MR verkligen kan se att det är MS till 100%. Så att man vet vad man har att fajtas med. Men sen är det ju så att det inte alls behöver vara MS och det är jag också livrädd för. För jag vill verkligen ha ett svar på vad som händer med mig:-(

Tjejens bloggadress har ni här:

http://saramodigh.bloggplatsen.se/