Ja allt gick bra igår. Vi fick komma hem igen då Viktors alla värden såg bra ut. En liten miss gjordes dock till att börja med. En läkare skulle märka ut var emblan skulle sitta men gör det på vänster ben istället. Ja jag sa ju höger sida men jag är så dålig på höger och vänster så tänkte inte mer på det sen. I alla fall så drog det ut på tiden pga det. Sen var tyvärr inte sjuksköterskan så duktig på att ta blodprov så hon spräckte ett kärl i armen och sen prövade hon på ovansidan av handen men fick inte till det där i heller så det slutade med ett stick i fingret bara. Så ett prov kunde inte tas pga det. Men men. Biopsin gick på 15 sek och Viktor fick lite lugnande till det. Ett medel som gör att man får minnesluckor av händelsen. Och det kan ju vara bra då det har varit mycket nålar nu. Nu har vi fått en bred antibiotika och hoppas att den hjälper. Skulle den inte göra det så kommer svaret på provet om en vecka och vi får reda på vad det är för bakterie. Det är ingen inflammation förresten utan en infektion. Ja dem vet väl inte vad det är till 100% egentligen. Detta Viktor har, har bara ett fåtal barn haft under 20 år. Idag har vi telefontid med läkaren för att följa upp. Men ingen bättring än så länge. Läkaren är väldigt bra men ung:-) Jakob Örtegren heter han.

Mitt trötta hjärta på sjukhuset.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Efter att ha gått igenom alla tänkbara lösningar om och om igen och ändå inte kommit fram till något. Efter att ha nästan delat på oss för att vi inte vet hur vi ska kunna komma överens om var vi ska bo och hur vi ska fortsätta vårt liv tillsammans s...

Kan inte alls förstå att så många månader gått sen jag sist blogga. Så mycket som hänt men ändå står vi kvar på samma ställe och stampar. Hela fantastiska sommaren flöt förbi med mycket sol och bad. Hösten kom och vi tog oss igenom den som alla andra...

Efter massa funderingar fram och tillbaka så blev det äntligen gjort:-) Min första tanke var ju att ha barnens namn och en symbol på handleden. Men sen tycker jag att folk som tatuerar sina barns namn på sin kropp är lite tokiga. Vad får dig att ta f...

Ja för ett år sedan lämnade jag barnen hos mormor och John för att sedan ta tåget till Mb. Vår första träff utanför jobb. Trots att vi känt varandra länge så var det jättenervöst. Det tyckte vi båda minns jag. Men det blev en superdag. Vi promenerade...

Ja jag lever, nätt och jämnt. Men så här mycket sjuk har jag nog aldrig varit. I förra veckan fick jag gå hem från jobb på måndagen och stannade sen hemma tisdag och onsdag. Dålig i magen och matt och trött. Nu har jag åkt på ont i halsen och hosta v...